OM SOMALIA

UTBILD. & UTVECKLING

Somaliska nomadlivet har alltid gjort det svårt för barnen att gå i skola. Införandet av ett somaliskt skriftspråk 1972 följdes av en kampanj för läs- och skrivkunnighet. En åttaårig grundskola skapades. Men utbildningsväsendet föll samman under inbördeskriget. Ett antal koranskolor fortsatte dock att fungera. Senare har grundskolor åter öppnats i en del områden. Vissa av dem får hjälp av FN, EU och västbaserade hjälporganisationer, andra av utländska islamiska grupper.

Somaliska riksförbundet i Sverige (SRFS) medlemsorganisationer är aktiva i utbildningsväsendet i Somalia. Sverige som land har bidragit till att våra medlemsorganisationer har kunnat ta del i utvecklingsarbetet genom bistånd. SRFS tillsammans med sina medlemsorganisationer genomför i Somalia tillsammans med lokala NGO:s i Somalia olika projekt som främjar demokrati, mänskliga rättigheter och utbildning.

KULTUR & MAT

I Somalia, har poesi och muntligt berättande varit själva grunden för kulturen. Det finns en rik tradition av fabler, legender, myter och arbetssånger. Somalierna har omhuldat sitt språk, och även om majoriteten varit analfabeter lärde sig barnen förr tidigt poesins konstfulla regler. Olika klangrupper kunde samlas runt ett akacieträd för poesitävlingar som varade i dagar. Kameler och strider om detta statusmättade djur var favoritteman; poeterna tog också upp dagsaktuella händelser, och satiriska inslag var omtyckta.

All mat och dryck som serveras är halal. Det serveras därför inte fläsk rätter och alkohol inom den somaliska matkulturen. Lunch eller som det kallas på somaliska (Qaddo) är en viktig måltid inom den somaliska kulturen. Olika sorter av ris (bariis), den populära ris sorten basmatiris och kött utgör vanligtvis huvudrätten. Kryddor som kummin, kardemumma, kryddnejlika, kanel och salvia används för att smaksätta dessa olika rätter. Sambuusa är förmodligen det mest populära mellanmålet i Somalia.

Halwa (xalwo) är en populär efterrätt som reserverad för speciella tillfällen, såsom Eid firandet och bröllop. Halwan är gjord av socker, majsstärkelse, kardemumma pulver, muskot pulver och ghee. Jordnötter används ibland för att öka konsistens och smak. Efter måltiderna används ofta parfymerad rökelser (cuunsi) som i led att öka upplevelsen.

INDUSTRI

Före inbördeskriget hade Somalia en småskalig industrisektor byggd på förädling av jordbruksvaror. De vanligaste varorna var kött- och fiskprodukter samt textilier och läder. Hantverk och båtbygge förekom också. På senare år har en del av verksamheten återupptagits och nya små industriföretag vuxit fram med hjälp av utländskt bistånd och pengar från somalier bosatta utomlands.

Handelsvarorna
i Somalia utgörs av boskap (kameler, får och getter), hudar och skinn har traditionellt exporterats från norra Somalia till länder runt Persiska viken och har tidvis stått för 80 procent av exportinkomsterna.

Naturtillgångar
och energi Somalias mineraltillgångar är inte särskilt väl utforskade, men man vet att det finns åtminstone gips samt små mängder av guld, silver, tungsten, mangan, kalksten, järn, krom, nickel och uran. Ingen utvinning av fyndigheterna sker dock.

Jordbruk och fiske
Boskapsskötsel är landets viktigaste näring och sysselsätter ungefär halva befolkningen. Bara en dryg tiondel av Somalias yta lämpar sig för odling och jordbruk bedrivs i stort sett bara i landets södra och nordvästra delar. Dåliga jordar och bristen på regn gör att skördarna ofta blir små och många bönder odlar bara för eget bruk.